Connect with us

Hälsa

Så försämrar alkohol din mentala prestation

Published

on

Alkohol kan få oss att känna självsäkerhet, förstärka emotionella upplevelser och få oss att prata med främlingar som vi annars aldrig hade vågat gå fram till.

Alkohol är accepterat som en av grundpelarna i en social tillställning som man ägnar sig åt i vänners goda sällskap, men vad händer när man slutar dricka och hur hänger alkohol ihop med depression och ångest?

Alkohol – den positiva upplevelsen

Om man nämner alkohol i Sverige hör det inte till vanligheten att man associerar det med något negativt. Det är ett sätt att slappna av efter arbetsdagen med ett glas rödvin. Det är några kalla öl till fotbollsmatchen eller några smarriga drinkar på dansgolvet med de allra bästa av vänner.

Det handlar inte bara om en avslappnad inställning till alkohol, utan det är även något som frekventerar vår vardag och våra helger. Alkohol är med andra ord vanligt förekommande.

Vad är egentligen alkohol? Det här är en intressant fråga som inte många kan svara på i detalj. Än mindre vanligt är det att man kan förklara effekterna på vår hjärna och hur den reagerar på ett måttligt till stort intag av sagda vätskelösliga stimulant. Både gällande kort- och långsiktiga effekter.

Vad är alkohol?

Alkohol är något som under många århundranden har använts i olika ceremonier, tillställningar, fester och ritualer. Det har även använts inom vården i medicinska syften.

Alkohol är en kolförening där en hydroxylgrupp är bunden till en mättad kolatom. Det faktiska namnet, för vad vi i folkmun kallar för alkohol, är etanol och är alltså vad som skapar det här lyckoruset och utgör en stor del av våra umgängeskretsar, högtider och firanden överlag.

Alkoholförsäljning är en stor del av världsekonomin och finns att köpa i form av öl, vin, sprit, cider och andra former av alkoholhaltiga drycker i nästan hela världen, men vad händer egentligen i hjärnan när vi dricker alkohol?

Hur påverkas hjärnan?

När vi dricker alkohol blir vi avslappnade. Vi kopplar av, pulsen går ner och vi känner oss mer tillfreds med oss själva. Vi blir även mer emotionellt sammankopplade med vår omgivning i en övervägande positiv bemärkelse.

Det här kan vi märka när vi hör musik vi tycker om, ser någon gammal vän av en slump eller på något sätt interagerar med något som vi i ett nyktert tillstånd hade upplevt som positivt eller njutbart. Det blir en förhöjd euforisk känsla med anledning av det berusade tillståndet, som egentligen är en förgiftning.

Vår hjärna är väldigt smart och duktig på att ge oss beröm när vi gör något som främjar vår överlevnad. Hit hör saker som att äta mat, ha samlag och andra aktiviteter som innebär framgång eller fortsatt överlevnad.

Vid konsumtion av alkohol kommer kroppen att signalera ut att det här är bra, något vi borde fortsätta med och komma ihåg att göra igen. Allt detta sker i vad som kallas för vårt belöningssystem.

Hjärnans belöningssystem

När vi dricker alkohol, äter god mat eller gör något annat som vi anser är njutbart kommer detta att trigga vårt belöningssystem, eller det limbiska systemet. Detta så kallade belöningssystem är vad som reglerar känslomässiga och beteendemässiga responsfaktorer.

Det limbiska systemet finner vi i mitten av hjärnan och triggas av omgivningen och ny form av stimuli genom att utsöndra något som kallas för signalsubstans. Signalsubstans är en molekyl som agerar budbärare av information och skickar signaler mellan olika nervceller och detta är vad som sker när vi dricker alkohol eller något annat som hjärnan kan uppfatta som njutbart eller kan tänkas främja vår överlevnad.

Dessa signalsubstanser möjliggör alltså nervcellulär kommunikation och är en förutsättning för att olika nervceller ska kunna kommunicera med varandra. Det finns huvudsakligen två sorters signalsubstans.

De stimulerande signalsubstanserna – som förser sina målceller med kemisk energi och skapar en känsla av motivation eller någon annan form av reaktiv aktivitet som involverar din hjärna. Sen har vi de dämpande signalsubstanserna – som har en motsatt effekt i jämförelse med de stimulerande signalsubstanserna. De dämpande neurotransmittorerna håller sina målceller på en lugn och sansad nivå. Det här har till stor del med insomningen och nedvarvningen att göra.

Alkohol och det limbiska systemet

Alkohol är, till skillnad från andra stimulanter, en väldigt liten molekyl. Det här gör att den lätt kan ta sig in i kroppen och påverka signalsubstanserna och våra kroppsliga nervfunktioner. Det här gör effekten av alkohol i kroppen och i hjärnan mycket mer komplex än om man jämför det med andra, och ibland olagliga, berusningsmedel.

Alkohol är ett lugnande medel samtidigt som det räknas till en stimulant, vilket gör att den saktar ner signalsubstansernas överföringshastighet mellan nervceller. Det här påverkar många av det limbiska systemets funktioner.

Dessa funktioner är bland annat vår interna homeostas, inlärning och minnessparning. Hit hör också de tidigare nämnda matvanor, sexlust och en känsla av motivation.

När vi gör något njutbart eller som kroppen anser är, för oss, fördelaktigt kommer den att utsöndra något som kallas för dopamin.

Välbehagets dopamin

Dopamin är ett av kroppens främsta och viktigaste signalämnen. Dopamin kan ha olika betydelse för olika personer, men ur en objektiv och vetenskaplig synvinkel handlar det om en signalsubstans som har med belöningsinlärningen att göra.

Detta signalämne aktiveras när något oväntat och positivt sker. Exempelvis ifall vi får tillgång till smaskig mat ur tomma intet. Detta sker när vi ser en reklamskylt med en hamburgare på eller om vi känner doften av pizza, för att nämna några scenarion.

Allt som du finner njutbart är tack vare dopamin och anledningen till att du finner det njutbart är på grund av dopamin. Det är en loop som tar i sig själv och gör att du känner en känsla av välbehag inför något. Det här kan också vara tanken på ett trevligt evenemang. Exempelvis ta en god kall öl med vännerna efter jobbet.

Alkohol och alkoholkonsumtion släpper lös dopamin, men det här sker inte direkt via hjärnan. Det här skapar bara en utsöndring av dopamin i det limbiska systemet, eller i vårt belöningssystem. Faktum är att alkohol inte stimulerar dopaminutsöndringen direkt, utan att det sker via något som kallas för gammaaminosmörsyran, vilket alkoholen påverkar direkt i samband med konsumtion.

Signalsubstansen GABA

Det har enligt forskningen visat sig att det som faktiskt händer, och slutligen resulterar i en dopaminutsöndring i det limbiska systemet, är att nervcellerna från GABA-systemet sträcker sig in i vårt belöningssystem.

När den konsumerade alkoholen triggar GABA-systemet kommer dessa nervceller att utsöndra dopamin i det limbiska systemet, vilket i sin tur gör att vi fylls av ett välbehag och en njutbar känsla av välbefinnande. Eller hur ligger det till egentligen?

Det har länge pågått en debatt gällande om dopamin verkligen är det som gör att vi upplever det här välbehaget av att äta pizza, dricka något gott eller på något annat sätt bli involverade i en, för oss, njutbar händelse.

En stor del forskning tyder på att dopamin är ansvarig för känslan av att vilja ha, sukta efter och att lära sig tycka om något, men att det inte är vad som gör att vi upplever ett välbehag när vi ger vika för dessa frestelser. Det här betyder alltså att dopamin är vad som gör att du vill ha pizza, öl, chips eller något annat njutbart, men att det inte är vad som gör det njutbart att konsumera det. Vad är det då som triggar den här känslan?

Endorfinerna gör det värt besväret

Endorfiner är vad som kallas för det kroppsegna smärtstillande medlet och är ett peptidhormon som då har en smärtlindrande effekt, men påverkar även andra faktorer som sömn, mat- och dryckesintag och är alltså vad som sägs ska göra dopaminpåkallade aktiviteter njutbara.

Du har förmodligen hört talas om endorfinkickarna man får när man tränar. Det här är sant och endorfiner är något som utsöndras efter ett riktigt hårt träningspass. Detta är med anledning av att du ska kunna fortsätta träna utan att uppleva smärta genom att blockera smärtsignalerna att nå upp till hjärnan.

Det här betyder alltså att dopaminutsöndringen, tack vare GABA-systemets påverkan på belöningssystemet, triggar igång en känsla av att vilja dricka alkoholhaltiga drycker och att endorfinutsöndringen står för den behagliga känslan som infinner sig i samband med konsumtionstillfället. Sen finns det något som ökar känslan av välbehag.

Hedonistiska hjärnsystemet

Det hedonistiska hjärnsystemet är en viktig del i vad som utgör våra belöningar och det system som dessa sker i. Funktionen som dessa delar i hjärnan har är att de ökar den här känslan av att ”gilla något” eller att vi finner det njutbart att konsumera dessa endorfinutlösande livsmedel.

Dessa hedonistiska nöjestriggers finner vi i Accumbenskärnan och i Ventrala pallidum, som i sin tur är en del av den basala framhjärnan.

De här komponenterna förstärker alltså den njutbara känslan och gör att vi vill ha mer och mer av det som triggade igång den här kedjan av ”må bra”-substanser.

Det finns dock fler komponenter i kedjan av vad som faktiskt gör alkohol njutbart och att ett glas eller två kan skapa en alldeles förträfflig salongsberusning.

Adrenalinet kommer igång

När vi dricker alkohol triggar detta igång en respons i binjurnarna. Den här responsen utsöndrar hormonet adrenalin ut i blodomloppet.

Adrenalin är ett hormon som i vanliga fall inte utsöndras i speciellt stora doseringar. Den här utsöndringen kan dock komma att överskrida normalvärdena om vi träder in i den mest fundamentala och djuprotade mänskliga mekanism – kamp- eller flyktresponsen.

Den här responsen är menad att fungera och få oss att överleva livshotande situationer när ingenting annat fungerar. Se det som en komplex, men primitiv, överlevnadsreflex.

Den här utsöndringen påverkar våra blodkärl och gör att de kontraherar – eller spänns åt. Det här är för att rikta om, eller prioritera, blodflödet till våra primära och största muskelgrupper, samt hjärta och lungor. Det är för att vi ska kunna slåss eller fly under en längre period. De funktioner som är avgörande för vår överlevnad får prioriterat blodflöde, men innan allt detta kan ske måste förstadiet till adrenalin antändas – noradrenalin.

Noradrenalin skapar ruset

Noradrenalin är ett hormon, men är även den mest förekommande signalsubstansen i vårt sympatiska nervsystem. Vårt sympatiska nervsystem har med våra icke-viljestyrda responser att göra – som flykt- eller kampresponsen.

Det här hormonet är en viktig del i vad som reglerar blodtrycket. Det här sker genom att noradrenalinet färdas från en nervcell över till en annan via glappet som blir mellan dem. Därefter binder noradrenalinet sig till en receptor hos den andra nervcellen, vilket triggar en respons hos detta neuron.

I det här läget agerar noradrenalin som en signalsubstans mellan dessa nervceller och detta skapar vasokonstriktion – att blodkärlen drar ihop sig eller kontraherar.

Noradrenalin framställs av dopaminpåslaget i vårt belöningssystem och är i sin tur vad som påkallar utsöndringen av adrenalin. De stimulerande effekterna som vi får när vi dricker alkohol sägs ska komma från noradrenalin och adrenalin i den prefrontala barken.

Det där dumma beslutet du kom att ångra

Alkohol skapar alltså en utsöndring av noradrenalin, som i sin tur påkallar adrenalinet att skapas och skickas ut i blodet från binjurarna. Det här sker på order från hypofysen, som sitter under hypothalamus i mellanhjärnan. Vad händer sedan?

Alkohol får primärt en hämmande effekt i kroppen. Det här betyder att den saktar ner en rad olika funktioner och händelser i samband med intaget. Reaktionstid, rörelser, hastigheten på blinkningar med ögonen och liknande. Det finns dock en händelse som är viktig att ta upp.

Alkohol hämmar funktionerna i prefrontalkortexen. Den här delen av hjärnan har med en rad kognitiva processer att göra. Exempelvis besluttagande, anpassningsförmåga, rörelseplanering och det generella agerandet. När dessa funktioner blir försämrade träder vi över gränsen från där några glas vin är för avkopplingen till att vi får idéer och agerar ut dessa impulser utan några hämningar.

Det är i det här skedet som vi gör saker som vi kan komma att ångra. Det här innebär att skicka SMS till exet man lovade sig själv att komma över, skälla ut någon på gatan eller något annat som kan uppfattas som dumdristigt när berusningen har tagit över styrspakarna i kroppen.

Salongsberusningen som slår ut talförmågan

Förutom att vi agerar ut våra mest epikureiska och impulsiva tankar och idéer när vi har fått i oss ett glas för mycket, tack vare att alkoholen har en hämmande effekt på prefrontalkortexen, kommer även andra kroppsliga funktioner att försämras i samband med ett stort alkoholintag.

I kroppen finns signalsubstansen glutamat. Glutamat har bland annat mer våra övergripande kognitiva förmågor att göra, men det påverkar och styr även en hel del andra funktioner i kroppen.

Den här signalsubstansen hämmas av alkohol precis som de tidigare nämnda signalsubstanserna gör. Skillnaden är dock vad som sker i samband med en glutamatrubbning som en bieffekt av ett mer omfattande alkoholrus.

Glutamat har bland annat med minnesinlärningen att göra och om en person uppfattas ha ett vacklande, sluddrande eller otydligt tal är det på grund av att alkoholen har påverkat den här signalsubstansen. Vår förmåga att kunna tänka och planera långsiktigt blir också påverkat av alkoholen. Det är även med anledning av alkoholens inverkan på glutamat som en riktigt blöt kväll kan resultera i minnesluckor, eller så kallade blackouts.

Vändpunkten där allt slår bakut

Fram till den här punkten har alkoholen stått i centrum som en ganska trevlig och angenäm gäst som ofta figurerar i våra sällskap när vi är ute på krogen och vill socialisera.

Effekterna av en storkonsumtion av alkohol inom loppet av några timmar kommer försämra vår talförmåga, vår impulskontroll, vår förmåga att ta beslut och planera långsiktigt tar skada. I värsta fall kan vi även drabbas av minnesluckor, eftersom en stor andel alkohol till och med kan stänga av den kroppsegna minnessparningen.

Vad är då de långsiktiga bieffekterna och på vilket sätt återhämtar sig kroppen, signalsubstanserna och hormonerna efter en sån här kväll? Vilka risker finns det egentligen när man lever med alkoholen som en återkommande vardags- eller helggäst i samband med vänskapliga sammankomster?

Vad har egentligen alkoholen för biokemisk effekt på vårt psykiska mående? På vilket sätt försämrar några öl, ett par glas vin eller goda drinkar vår mentala prestation och således spär på riskerna att drabbas av en lång och djupgående depression? Det finns en del forskning i ämnet som tyder på att det finns tydliga samband mellan dessa två företeelser.

Dagen efter

Våra kroppar strävar alltid efter balans. Kroppen vill ha ett stabilt nolläge där alla celler mår precis perfekt, kroppstemperaturen hålls exakt där den ska och det är varken för surt eller för basiskt i kroppen. Detta kallas för homeostas och har i allra högsta grad med både enzymer, hormoner och signalsubstanser att göra.

Efter en blöt kväll ute på krogen i goda vänners sällskap kommer det finnas delar i kroppen som har hamnat ur fas. Det här kommer kroppen försöka åtgärda på bästa möjliga sätt.

Det är i samband med detta som många känner sug efter fett, salt eller ibland specifika maträtter. Det är för att återinföra den här balansen då det kan hända att salterna har svettats, urinerats ut eller kastats upp.

Det här resulterar i en natrium- och elektrolytbrist, vilket kroppen visar på genom att du blir sugen på mineralet som saknas – i.e saltsug. Du blir väldigt uttorkad och behöver fylla på med det som har gått förlorat, men vad har alkoholintaget för påverkan gällande depression och ångest?

Vad som händer när du slutar

Enligt en studie från 2011 undersökte man vilka skador som uppstod i hjärnan i samband med en alkoholavgiftning. Det som studien visade var att personer som hade tidigare erfarenheter av att ha genomgått en alkoholavgiftning hade en större skadeomfattning än personer som inte hade historik av alkoholism, eller för den delen hade alkoholproblem överlag(1)(2).

Personer med tidigare erfarenheter av alkoholavgiftning visade en större förlust av grå hjärnsubstans, vilket är kroppens mest omfattande informationsbehandlingscentral. Det är även en väldigt stor och viktig komponent i vad som utgör vårt nervsystem, vilket tidigare nämnda signalsubstanshändelser interagerar med och således blir påverkade av i samband med en alkoholkonsumtion.

Skadorna uppenbarade sig till störst del i ventromediala prefrontala cortex och den övre delen av hjärnbalken, som tar upp en tredjedel av frontalloben. Det här var biverkningar eller negativa effekter av en alkoholavgiftning hos individer med alkoholproblem.

Specifikt med tidigare erfarenheter av en alkoholavgiftning. Vad säger då det här om riskerna för personer som inte nödvändigtvis har alkoholproblem, men kanske befinner sig i riskzonen för att drabbas av en omfattande depression?

Det finns ett rimligt sammanhang

Om det i föregående exempel handlade om något så omfattande som en faktisk förlust i grå hjärnsubstans är det inte en helt orimlig tanke att ett mindre omfattande missbruk av alkohol kan ha en kroppslig och hormonell påverkan på våra kroppar i ett tidigare skede.

Vid både akuta biverkningar, som en så kallad ”bakfylla”, och mer omfattande dehydrering eller alkoholavtändning, är det inte orimligt att det finns ett mellanting som kan tänkas komma att påverka sannolikheten att alkoholkonsumtion och risken till att drabbas av depression har ett samband.

I Proceedings of the National Academy of Sciences publicerade man år 2016 en studie som visade på att dopaminreceptorerna I hjärnan förändrades I samband med ett återkommande alkoholintag. Om man under en period har druckit mycket alkohol är man även i riskzonen att drabbas av väldigt låga nivåer av dopamin(3).

Det här gör att nervgångarna och signalsubstanserna som är med i att skapa en dopaminutsöndring inte kan bindas samman med dopaminet. Detta lämnar obrukat dopamin, som sedan går tillbaka in i systemet och kvar blir en hjärna som upplever stora svårigheter i att ta upp, sammankoppla och använda dopamin.

Dopamin och depression

I samma studie hittade man att dopaminnivåerna sjönk under de första sex dagarna som en akut reaktion på alkoholavtändningen, men att de kom tillbaka och översteg normala nivåer efter tre veckors uppehåll.

Har man depressiva tendenser sedan innan kan alkohol, och den tillfälligt antidepressiva känslan, förekomma oftare än en gång i veckan. Detta sätter dopaminnivåerna i en negativ loop där de aldrig hinner återhämta sig och kan därmed vara en bidragande faktor till en fortsatt depression. I värsta fall kan det även förvärra symtomet.

Oavsett om dopaminnivåerna är onormalt höga eller låga är det något som kännetecknar ett onormalt och dysfunktionellt belöningssystem. Detta kan komma att ha en inverkan på andra signalsubstanser som direkt eller indirekt påverkar vårt psykiska mående.

Risken är stor att en nedsatt dopaminfunktion gör det svårare att känna lycka och upprymdhet inför en aktivitet, person eller någon annan dopaminrelaterad händelse. Detta försvårar också att de nästkommande lyckosynapserna antänds och således genererar en känsla av lycka och välbehag. På det sättet kan alkohol spela en viktig roll i huruvida en fortsatt eller förvärrad depression kan tänkas infinna sig eller fortgå.

Är alkohol en riskfaktor som utlöser depression?

Det här området kräver mer forskning för att helt och hållet säkerställa förhållandet mellan alkoholintag och depression, men enligt en studie från 2011 finns det ett tydligt sammanhang i vad som utlöser båda delarna(4).

I den här studien ville man undersöka om det fanns ett samband mellan ett högt alkoholintag och depressionssyndrom. Det man fann var att den ena faktorn utlöste den andra faktor, vilket enligt denna studie yrkar på att depression kan utlösa ett ohälsosamt alkoholintag. Samtidigt som ett mer omfattande alkoholintag kan utlösa depression.

Studien visar därefter att ett osunt alkoholintag fördubblar riskfaktorn till att en depression kan tänkas utlösas, vice versa. En hypotes till att detta samband uppstår mellan dessa parter är de neuropsykologiska och metabola förändringar som sker i kroppen i samband med en alkoholkonsumtion.

Rimligtvis kan det tänkas att en underliggande och förhöjd risk för att en depression kan utlösas förvärras i och med de akuta bieffekterna av en omfattande alkoholkonsumtion. Den biokemiska obalansen i kombination med det redan pågående depressionssymtomet kan därför tänkas skapa den här negativa synergieffekten mellan dessa åkommor som då, enligt studieresultatet, ska förvärra varandras tillstånd.

Hur troligt är det?

Om det så rör sig om ånger och ångest efter ett mindre genomtänkt agerande kvällen innan eller en längre tids depression finns det tydliga samband mellan psykisk ohälsa och en persons faktiska alkoholkonsumtion. Huruvida alkoholen har en direkt eller en indirekt påverkan på vad som triggar depressionssyndrom kräver fortfarande mer forskning för att säkerställa, men sannolikheten att både alkoholen och det depressiva stadiet påverkar varandra är, enligt forskningen, fastställt.

Vad som orsakar depression kan vara en eller ett flertal anledningar som i en nedåtgående spiral förvärrar depressionssyndromet. Ett sätt att hantera och förskjuta det här obehagliga tillståndet kan vara att ta till alkohol som, i ett kaskadutskick av lyckliga signalsubstanser av dopamin och endorfiner, temporärt dämpar obehaget.

De akuta bieffekterna av ett omfattande alkoholintag har däremot en direkt motsatt effekt på kroppen och det psykiska måendet, vilket då kan anses vara kontraproduktivt i hopp om att försöka lindra eller komma ur depressionen. Temporära lösningar har ofta mer eller mindre omedelbara negativa effekter på utövaren, vilket då förvärrar situationen i jämförelse med ursprungsläget.

Alkohol är, och förblir, en del av vår dryckeskultur och är för många ett sätt att slappna av på och få en chans att socialisera. Ett moderat alkoholintag anses inte medföra några långvariga bieffekter och borde inte vara något som kan ge upphov till att en allvarlig depression uppstår. Skulle en person däremot visa depressiva tendenser innan eller i samband med ett mer omfattande alkoholintag kan det här komma att öka riskerna till att depressionen förvärras eller bryter ut i samband med de biokemiska förändringarna i kroppen som sker när man dricker stora mängder alkohol.

Källor:

(1) – Duka T, Trick L, Nikolaou K, et al. Unique Brain Areas Associated with Abstinence Control Are Damaged in Multiply Detoxified Alcoholics. Biological Psychiatry. 2011;70(6):545-552. doi:10.1016/j.biopsych.2011.04.006.
(2) – Vojnosanit Pregl. 2015 May;72(5):437-41.
(3) – Natalie Hirth,  3024–3029, doi: 10.1073/pnas.1506012113
(4) – Boden, J. M. and Fergusson, D. M. (2011), Alcohol and depression. Addiction, 106: 906–914. doi:10.1111/j.1360-0443.2010.03351.x

Christoffer är skribent, kostrådgivare och styrkecoach på Min PT Online. Han utgör ena halvan av träningspodcasten Kaliper och skriver artiklar på Styrketräning.com

Click to comment

Leave a Reply

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Copyright © 2015-2019 Styrketräning.com | Alla rättigheter är reserverade, uppenbarligen.